Går under

Jag drunknar.
Detta livet håller inte längre.
Jag kan inte koncentrera mig på något här i världen längre.
Kaos har fått en ny innebörd.
Det känns som om jag kämpar för mitt liv. Mina drömmar. Kärlek och livsglädje.
Allt är en kamp. Det blir en kamp när ens tankar går till samma ställe om och om igen. Och igen igen igen.
Till det vackraste, finaste, till det som gör dig glad i varenda del av din kropp.
Det är inte där jag ska vara. Jag ska vara här med make och volvo, villa och vovve.
Det är fan inte lätt när ditt hjärta krigar med din hjärna.
Jag önskar att et skulle gå över, försvinna, att livet skulle bli lätt, återgå till det normala. Samtidigt skrämmer tanken på att vara utan henne livet ur mig, den tanken gör fysiskt ont.  


Here you come again

Vi är nära nu. Nära nära.
Vi ses, alltid. Allltid ses vi. Ofta ofta.
Och så en dag, puff så gick det över, allt det kära gick ur mig som luften går ur en trasig ballong.
Jag var tokig i min man, det var han och jag mot världen. Det bara gick över. Rann ur mig på en kväll, en kväll när vi hade varit nära nära i flera dagar. När jag hade min chans.
Trodde jag. För nu, nu är det tillbaka. Med lidelse och en enorm vilja av att vara rätt, rätt för henne.
Och då blir hon kär. Kär. I någon annan, så klart. Så klart.
Jag kan ta min lidelse och gå. Gå ifrån henne. Kyssa henne på kinden, tacka henne för det som varit och gå tillbaka till mitt liv.
Allt gör ont ont i mig. Jag ser ingen utväg. Livet är smärta. Kärleken är smärta.
Men jag har ingen rätt, ingen rätt att kräva det av henne jag själv aldrig kan ge.
Aldrig, jag kommer aldrig kunna ge mig själv. Aldrig.

Livet söker mig

Det söker mig, jag mår illa. Jag vet varken ut eller in. Allt snurrar och känslorna åker beg och dalbana. Jag mår inte bra av detta. Hur jag än gör blir det fel, så jag gör ingenting? Så jag gör det som faller mig in?
Det är 4 dagar till julafton coh känner mig ensamast i världen.

Tårar

Det bränner i ögonen och jag kan inte gråta mer. Det är slut. Inget har någonsin känts så fel, som detta, detta liv jag försöker leva. Utan dig. Inget känns som det gjorde innan jag möte dig. Jag gråter, gråter av saknad.

Bara vanlig kärlek!

Allt verkligt har blivit overkligt. Inget stämmer, i de situationer jag trodde jag skulle vantrivas trivs jag. När jag trodde jag ställde saker på sin spets för att inse allvaret vill jag bara gå längre. När jag kände mig galen blev jag lugn, när jag är där jag hör hemma är jag orolig.

Jag har ont i magen men njuter samtidigt av att allt det världsliga inte längre spela någon roll.


En salig blandning

Jag får umgås med henne så många timmar, men ändå, ändå är hon inte nära, hon var. Ibland, tror jag, vill tro att hon känner det också. Om jag bara kunde få ha henne själv, lite lite till. Fina fina du. Jag känner mig finast, fulast, stel, underbar, sur, öppen, fantastisk med dig. Fina fina du!

Tom

Just nu, nu, nu, nu. Känner jag mig tom. Det finns inga drömmar inget hopp, varken för mitt liv som jag lever det eller det jag "drömmer" om. Allt känns fullständigt meningslöst.
Jag vill ha henne. Bara henne, nu. Hon är ouppnålig, det finns inte en chans. Det finns inte en chans att jag kan få ha båda.
Jag funderar mycket över mina livs val. Vill jag ha ett Svensson liv? Vill jag ha allt det jag strävat efter i flera år nu? Är gift, hus och barn min melodi? Eller har jag tagit ett gäng felaktiga beslut? Om jag inte kan få henne, vad vill jag då?
Vad är menigen med mitt liv? Livet står stilla och jag gör inget för att ändra på det. Jag vill vidare, på ett eller annat sätt.
Maktösheten är total.

Friday I´m in loooooove!

Vi talar om ingenting och det som är viktigt, jag blir yr och undrar hur jag ska klara denna dag!
Love sweet love!

Jag vet att jag tjatar, men hon är så fin att jag inte vet var jag ska ta vägen.
Kontakt är skapad och jag fick vad som skulle kunna kallas för en liten kärleksförklaring.
Jag svimmar och drömmer om henne i natt♥


Tack

Tack för nya socialanätverk!
De är Guds gåva till oss förälskade!

Alone

Hon är ensam nu. Ingen flicka kvar. Precis som jag vill ha henne, ensam, för mig själv. I detta är jag så ego som man kan vara, hon ska vara bara min, men jag får ha kvar min man. Ego, min dröm, mina tankar, mina känslor.
I denna kärlek finns ändå bara jag.
Jag kan, vill trösta, krama, klappa, hålla handen och kyssa bort alla tårar.

Jo

Så snokas det runt på bilder roch texter som har med henne att göra, och hon är fin, så fin.
Det finaste. Det vackraste.
Och inte ett dugg intresserad! Noll, nada.
Hon hör inte av sig, söker inte kontakt och nej, nej, nej.
Hon är det finaste jag sett.


Jag vet inte

Jag vet inte hur det känns att blogga om detta, på ett sätt behöver jag en ventil där jag får ur mig alla tankar och känslor, samtidigt känns det som jag gör narr av mig själv och hela situationen.
Jag vet inte helt enkelt, vi får se hur det går.

Kram


När...

Varför kan hon inte bara svara?

Jag gissar på att hon är upptagen med följande:

 

·          Drömma om mig och känna sig osäker på om hon vågar svara.

·          Jobba 20 timmars pass

·          Festar och är så bakis att datorskärmen utlöser allvarliga migränanfall

·          Hennes dator har kraschat

·          Hon är inte så ofta online

·          Hångla med sin flickvän

·          Inte det minsta intresse av mig eller att någonsin prata mer med mig

 
Jag ogillar, för att inte säga hatar de två sista alternativen. Nr 4 och 5 vet jag inte är sanna, jag har bevis.
Så då återstår att hon jobbar, festar, eller tänker på mig.

För all del hon kanske gör alla tre!


Din hand

Jag vill hålla hennes hand och säga att hon är den vackraste jag någonsin sett.
Hålla hennes hand och be henne om trohet, få henne att avge löften hon aldrig kan hålla.
Håll hennes hand och be henne berätta allt om sig själv.
Se in i hennes ögon utan att behöva fundera på hur länge jag kan titta utan att det är för länge
(och då är det redan för länge)
Jag vill låta mitt pekfinger löpa över hennes överläpp och få känna hur den är precis så len som jag föreställt mig.
Jag vill att hon ska titta på mig, se in i mina ögon och säga att,
hon älskade mig först.


RSS 2.0